Ända sedan dess tillblivelse hade Buenos Aires haft problem eftersom de stora fartygen inte kunde lasta av vad de hade transporterat med sig till dess gränser. Det allt för grunda djupet av floden gjorde att skeppen inte kunde närma sig kusten alltför mycket, utan var tvungna att hålla sig kvar långt borta och att lasta av passagerare och handelsmän i stora vagnar och båtar.
År 1882 anställde den nationella regeringen affärsmannen Eduardo Madero för att hålla i byggandet av en ny hamn vilken skulle lösa de beskrivna nackdelarna. Projektet Madero valdes ut av flera andra, och bland de som blev förkastade, var förslaget från Huergo Engineer kanske det mest accepterade för staden under den perioden.
Inte desto mindre önskade landet att visa en modern fasad utåt, och Madero-projektet, med dockor, slussar och lyftbroar uppnådde helt säkert detta mål.
Byggandet började år 1887 och blev helt klart år 1897, fastän de installerade anordningarna var delvis i användning redan några år dessförinnan. Lånade summor av pengar användes för att finansiera byggandet, och det var en ingenjörs landmärke för den tiden. Tio år efter färdigställandet, och på grund av de stora skeppen som kom, var Puerto Madero totalt föråldrat.
Regeringen hade då att ta itu med konstruktionen av en ny hamn, den här gången följande idéerna av Huergo om en hamn med tandskapade dockor vilka skulle bli direkt öppna mot hamnen; resultatet är numera känt som New Port ("Puerto Nuevo") och som fortfarande är perfekt fungerande efter nästan ett århundrade.
En gång föråldrade Puerto Madero, som området hette där det låg, gick in i ett förfall under decennier, blev en av de mest förfallna områdena i staden, en blandning avlager med gigantiska icke odlade land. Åren 1925, 1940, 1960, 1969, 1971, 1981 och 1985 kom successive förslag om att försöka urbanisera den gamla hamnen, eller att direkt förstöra den, men inget gjordes.
Den 15:e november år 1989 signerade ministern vid avdelningen för inlandet och kommuner på arbete- och offentliga tjänsteministeriet i staden Buenos Aires konstitutionshandlingen om ett aktieföretag benämnt "Corporación Antiguo Puerto Madero". Det hade som mål att urbanisera området, och nationens ledning och staden skulle delta som jämlika partner.
Det 170 hektar stora området hade en välbestämd rättskipning över sig: allmänna hamnadministrationen, argentinska järnvägar och nationella förenade mötet hade alla intresse i området. Den signerade överenskommelsen medförde överförandet av hela området till Old Corporation Puerto Madero S.A., medan ledningen av staden hade hand om reglerandet av kriterierna för den urbana utvecklingen.
